Församlingsvalsblogg

Valet är över – stämningen är hög

2010-11-25T14:50:00.002+02:00

Mitt ordspråk kom bra till pass – det kan inte vara så illa att det inte för något gott med sig. Jag tror på detta. Det måste ske förändringar i kyrkan också, visserligen mal den kvarnen långsamt, men dock. Det ska finnas en del realistisk kritisk syn på förändringar, men man behöver inte motarbeta för principens skull.

Diskussionerna om välsignande av ”homopar” och utskrivningarna, som följde därpå, gav energi åt dem, som ville påverka till förmån för kyrkan och alla mänskorna där. Det är bra att man väcker opinion. Utan den hade vårt kyrkoval gått oss omärkt förbi. Jag har träffat några bekanta, som sagt att de inte tidigare har röstat i ett kyrkoval men i år röstade de och kandidaterna var engagerade till tusen. Jag tror att kandidaterna började aktivt tänka på ärenden, som de vill jobba för i församlingen.

Valdagen blev en aktiv och trevlig dag. Man kom till röstningsstället med hela familjen, och de unga 16-åringarna instruerades hur de skulle göra. Efter röstningen kunde man se familjen välja ploj- knappar till ungdomarna. Knappen med enbart 16 på blev favorit. Däremot tyckte jag att Första gången inte var så lyckad text i och med att man kan associera till annat här i livet. Även valkaffet togs emot med glädje.

Inom Åbo svenska församling röstade ungdomarna flitigt, men så finns det också en aktiv ungdomsverksamhet i församlingen. Tre personer under 30 år blev invalda till församlingsrådet och jag hoppas det syns i vårt arbete. Men innan vi börjar med den nya sammansättningen så ska vi ta farväl av dem som lämnar sina förtroendeuppgifter. Vi har i mitten av december sista mötet och efter mötet äter vi en bit mat och tackar varandra för gott samarbete.

Jag känner mig inspirerad inför den nya perioden och tacksam för att jag blev invald. Att bli invald känns stort och jag upplever att församlingsmedlemmarna har gett mig ett viktigt förtroende, som bör förvaltas väl.

Det känns extra ansvarsfullt då man själv är en av dem, som ”har varit med förr och nu intar de gamlas plats”. Att det sker byten av medlemmar är lika nödvändigt som nya strategier för verksamheten. Det måste komma in nya idéer och nytt sätt att se på saker och ting. Ta bara som exempel välsignande av par av samma kön. Jag har ändrat åsikt med åren och nu tycker jag att det viktigaste i ett förhållande är kärleken och att man trivs tillsammans.

Jag vill jobba för en fungerande Åbo svenska församling, så att den är till glädje och stöd för församlingsmedlemmarna.

Lillemor

Tack för engagemanget!

2010-11-23T09:39:00.003+02:00

Så är församlingsvalet förbi. Ett och ett halvt års arbetsinsats har kulminerat och planat ut. Det känns lite som på julafton när alla presenter är öppnade.

Mest på ytan finns ett Tack. Tack till alla som ute i Svenskfinland jobbat med valet. Både församlingsanställda, förtroendevalda, de som jobbat som supportrar och stött valet, de som ställt upp som kandidater, de som röstat. Valdeltagandet steg med över tre procentenheter till 17,1 %. På många håll hade man satsat på att ha röstningslokaler i köpcenter och skolor, och man upplevde att det var lyckat.

En annan orsak till glädje är att de unga i Borgå stift röstade aktivare än i de andra stiften i medeltal. Av 16-17-åringarna röstade över 17 000 i församlingsvalet i hela landet. Det är 14,9 procent i den ålderskategorin. I Borgå stift röstade 15,8 procent av 16-17-åringarna. Bland stiftets församlingar var de unga mest aktiva i Korsnäs (37 procent), Karleby svenska (32,8 procent) och Larsmo (32 procent).

Andelen invalda under 30 år ökade bland de förtroendevalda till 8,5 % (Ca 6 % år 2006). Siffran för Borgå stifts del är dock bara 4,5 %. Den låga siffran kan säkert ha ett samband med att många unga flyttar till en studieort i Vasa, Åbo eller Helsingfors, och därmed har svårt att engagera sig i församlingslivet i den gamla hemförsamlingen. I Borgå stift kan personer upp till 30 år påverka via Ungomens kyrkodagar, vars ställning har stärkts. Trots det skulle det vara viktigt att unga också finns med i de lokala församlingarnas förtroendeorgan för att bidra med sitt synsätt och sin kunskap.

Som helhet lyckade valet bra – tack för det! Simon

Om fyra år igen!

2010-11-19T18:20:00.003+02:00

Då var detta val över. Vi hade just vårt sista möte i valnämnden och det känns skönt att få fortsätta med de erfarenheter valet 2010 gav. Vi hade roligt och mycket som vi ville göra har vi fått gjort. Valdeltagandet ökade i vår församling med nästan 4 procentenheter och över en fjärdedel av de röstberättigade under 18 år röstade.

Nu har vi ett nytt kyrkofullmäktige och församlingsråd och jag ser fram emot att få börja jobba med dem. Det blir spännande att se hur församlingen ser ut efter fyra år. Församlingen arbetar med förnyelse av gudstjänsten och skriftskolan och de förtroendevalda (speciellt församlingsrådet) kommer att ha en aktiv roll i dessa förnyelser. Det är alltså en spännande tid som vi har framför oss och jag tror att vi har förtroendevalda som är ivriga att börja ta det ansvar församlingen gett dem.

När jag reflekterar över hur mycket jobb detta val har fört med sig blir jag och fundera om det var värt det. Är det värt att sätta så mycket tid och energi på ett enda val. När jag dock tänker tillbaka på alla de glada människorna jag mött under detta val fylls jag av en inre ro och tänker "ja". Ja, det var definitivt värt det. Om fyra år igen! Ser fram emot det.

Fredrik Portin

Idag gäller det!

2010-11-15T15:58:00.001+02:00

Idag är det den sista valdagen i en del församlingar. Idag blir det också klart vem som blev invald i kyrkofullmäktige och kyrkoråden. Alla undrar säkert om deras kandidater blev invalda. Det blir också intressant att se hur högt valdeltagandet blir i hela landet. Årets val har varit så mycket på tapeten att jag tippar på att valdeltagandet blir högre i år än 2006.

Det skulle vara bra om man efter valet kunde följa med sina kandidater. Om man regelbundet kunde kontrollera vad de gör i fullmäktige skulle det vara enklare att rösta om fyra år. Om man skulle vara nöjd med kandidatens arbete kunde man rösta på honom eller henne på nytt. Men få av oss är säkert så aktiva att de håller kontakt med kandidaten och kollar upp hans eller hennes arbete. Man kunde ju be kandidaten blogga om sitt arbete i fullmäktige.

Det här valet visade att man kan engagera människor att göra någonting för kyrkan. Frågan är vad kyrkan tänker göra mellan valen för att engagera människorna. Kyrkan erbjuder möjligheter till till exempel frivilligt arbete. Nu skulle vara en bra tidpunkt att göra reklam för den verksamheten.

Katja Hintsanen

Nu har arbetet börjat!

2010-11-11T15:30:00.002+02:00

Förhandsröstningen är avklarad och nu väntar vi på den stora valdagen. Röstningsaktiviteten lär vara hög. Det låter bra!

Mitt motto lyder: det kan inte vara så illa att det inte skulle föra något gott med sig. Jag tänker tillbaka på utskrivningarna, vi kanske måste byta kurs inom kyrka eller tänka om. Läste att någon angett som orsak till utskrivningen helt enkelt att kyrkan är för liberal. Där ser man, man har olika uppfattningar om hur vår kyrka är. Det är kanske inte så galet att några tusen mänskor skrev ut sig, det kan föra med sig gott både för dem och för kyrkan.

Kandidaterna från Åbo svenska församling presenterade sig för publik och för varandra den 27.10. Man bad oss kandidater berätta om våra visioner inför vårt arbete som förtroendevalda. Alla hade visioner för framtiden och alla tyckte att det på något sätt var tråkigt att så många lämnat kyrkan. Min största vision är att Åbo svenska församling består, blir kvar, inte slutar betjäna församlingsmedlemmarna. Det är ständigt nedskärningar och indragningar av olika verksamheter i vårt samhälle, men jag hoppas att inte vår församling råkar ut för det. Vår församling är liten, men den är livskraftigt och positiv. Det får inte komma gränsdragningar för en församlings existens.

I den kyrkliga samfälligheten, dit alla församlingar från Åbo och St Karins hör, har vi behandlat fördelningen budgetandelar. På ett höstmöte, då vi diskuterade fördelningen, knorrade ingen över att Åbo sv, församling skulle få ett extra anslag på grund av utgifter för församlingen ”småskalighet”. I dessa sammanhang förstår man vår församlings dilemma att vara liten och med ett annat språk än majoritetens. Svenska böcker är dyra och vi kan inte tillgodogöra oss andra församlingars mängdrabatter och stora beställningsmängder. Och visst har vi en speciell ställning i fullmäktige. Vi fyra, som representerar Åbo svenska, sitter i första raden och har dubbel uppsättning av psalmböcker. Vi kan välja på vilket språk vi vill sjunga inledningspsalmen och vi har rätt att välja på vilket språk vi deltar i mötet. Dessutom är alltid en av oss protokolljusterare tillsammans med en från en annan församling. Under en fyra års period hinner var och en av oss vara protokolljusterare ganska många gånger medan de övriga hinner högst en gång.

Åbo svenska församling ska vara en självständig församling och satsa på dem som mest behöver stöd och hjälp. Här ser jag att vi förtroende valda borde komma mera med i verksamheten. Vuxen polen är bra, kyrkvärdarna är bra och ett aktivt deltagande i gudstjänsterna är bra. Nu gäller det bara att se vem av oss som går med och jobbar för en ännu bättre församling. Jag tro att var och en av oss som hör till en församling har tänkt tanken: vad borde vi göra för att göra församlingen attraktiv för församlingsmedlemmarna.

Lillemor

Regnbågsvänliga kandidater i stiftet

2010-11-11T08:10:00.007+02:00

Det rör på sig i kyrkans inställning till homosexuella. Jag läste just i Hufvudstadsbladet att kyrkomötets konstitutionsutskott förordar biskopsmötets förslag om förbön för homosexuella par och anser att beslutet kan fattas med enkel majoritet. Idag väntas en livlig debatt i kyrkomötet.

Om kyrkomötet godkänner bön för homosexuella par är det ett viktigt steg mot att upphäva kyrkans diskriminering av homosexuella. Väljarna i församlingsvalet kan bidra till nästa steg. De kyrkliga förtroendevalda som nu väljs skall om två år i sin tur välja ombud i nästa kyrkomöte.

Konstitutionsutskottet konstaterar att det inte ännu finns tillräcklig enighet för att införa välsignelse av homosexuella par. Jag hoppas att redan nästa kyrkomöte kan uppnå den 3/4 majoritet som behövs för ett välsignelseformulär.

Eftersom många har frågat hur man kan hitta regnbågsvänliga kandidater använde jag hela måndagen till att gå genom kyrkans kandidattest för att få reda på vad kandidaterna i stiftets församlingar har svarat på en fråga om samkönade par.

Resultatet var hoppingivande. Av de 510 kandidater som svarat på frågan stöder 228 välsignelse eller vigsel av samkönade par och 59 förbön. Bara 52 godkänner varken välsignelse eller förbön. 171 kandidater hade inte svarat på hela testen eller lämnat frågan om homosexuella obesvarad.

Sammanlagt 1300 kandidater är uppställda i de 49 församlingar där det hålls val. Kandidaterna i 19 församlingar hade en möjlighet att svara på frågan om samkönade par. Största delen av församlingarna hade inte använt testet och några hade lämnat bort denna fråga.

Det är främst större stadsförsamlingar som har anlitat valmaskinen. I dem är många kandidater för välsignelse eller förbön och mycket få säger nej till bådadera. Det finns antagligen fler kandidater som inte godkänner välsignelse eller förbön bland dem som av olika orsaker inte har svarat på frågan.

Ulf Särs

Flytta bort

2010-11-09T17:47:00.002+02:00

Jag frågade en kompis om han ska rösta i församlingsvalet. Han sa att den som tror att den kan påverka röstar. Jag blev förbluffad. Jag hade trott att han var engagerad i församlingen. Hans kommentar var att han endast hade varit hjälpledare för konfirmander. Jag hade svårt att acceptera att han inte tänkte rösta. Men sedan kom jag ihåg att han snart ska flytta till en annan ort. Det är säkert inte särskilt motiverande att rösta om man inte kommer att ha något att göra med den församlingen mera.

Jag har funderat att fråga på jobbet om mina kolleger har röstat i valet eller om de tänker göra det under den egentliga valdagen. Men att ställa en sådan fråga är som att fråga hör du till kyrkan. Det kan vara en privat sak för många som de inte vill diskutera på jobbet.

Men kanske det är nu vi ännu måste våga prata om valet. Det är ju trots allt ännu möjligt att rösta om någon ännu är tveksam. Kanske det finns många som kunde rösta om någon bara skulle diskutera med dem och förklara varför det är viktigt att rösta. Det kanske finns en massa människor som tänker att det inte har någon betydelse att de röstar. Nu kan vi ännu försöka påverka!

Katja Hintsanen

Du har en trumf på hand då du röstar i kyrkovalet

2010-11-05T12:57:00.003+02:00

Mitt motto lyder: det kan inte vara så illa att det inte skulle föra något gott med sig. Närmast tänker jag på utskrivningarna ur kyrkan. Så här kan vi inte fortsätta, jag menar att vi måste ta reda på vad kyrkan kan göra för oss. Jag gick in på Åbo svenska församlings hemsida och tittade och funderade på vem eller vilken grupp som saknar program under veckan. Kunde inte komma på någon grupp, som inte skulle vara med. Man kan alltid göra mera för någon men i stort sätt har alla åldergrupper möjlighet att delta i ”Åbo svenskas” program.

Jag är själv väldigt trög, har svårt att acceptera nya moden eller börja använda nya apparater. Ta till exempel digikameran. Jag har alltid tyckt att en kamera ska ha film och att man tar ett begränsat antal bilder. Och alla foton limmas in i albumet, som sedan visas för släktingar och vänner. Men det har skett en produktutveckling och nu tycker jag att det inte finns något bättre än digikamera, med vilken man tar flera hundra bilder av vilka man väljer enbart de bästa.

Det sker förändringar i samhället, men det tar tid att accepterar det nya. Det måste komma något nytt, som tränger undan det gamla, för att få fotfäste hos mänskorna. Det här tror jag att behövs i kyrkan också. Man måste ta till sig nya saker, man vill inte ha det gamla längre. Jag tänker fortfarande på kameran. Avsikten är att ta foton med den, utförandet än nästan det samma som tidigare men digikameran ger dig hundra gånger flera möjligheter. Kyrkan kan också förändras och ge medlemmarna flera möjligheter men budskapet består. Vi måste bara acceptera det.

Genom att rösta har vi möjlighet att delta i utvecklingen av en kyrka, som betjänar oss alla.

Lillemor

Färg på novembermörka gator och vägar

2010-11-04T17:49:00.001+02:00

Den här veckan har det känts roligt att se församlingsvalsreklamen lysa upp de novembermörka gatorna. Lite färggranna ljuspunkter i mörkret och rusket när jag vandrat hem från jobbet längs Alexen.

Förra veckoslutet på bokmässan hade de färggranna plojknappar som tryckts med tanke på församlingsvalet strykande åtgång. Det var roligt att se hur olika grupper fastnade för olika teman. Och inte sällan var det färgen som avgjorde.

En kul grej var att knappen med temat ”En för kyrkan och en kyrka för alla” tycktes gå bra hem hos vuxna finskspråkiga medan den inte var speciellt populär bland ungdomar, oberoende av språk. Kanske var det så att orden ”en kyrka för alla” sitter speciellt bra efter de senaste veckornas diskussioner i offentligheten.

För visst verkar det som om folk låtit sig beröras av de senaste veckornas diskussion i medierna. Och vill påverka genom att rösta. För nu är ju faktiskt folk i rörelse, till valurnorna ute på stan, i skolor och lite här och var.

Det ska bli verkligt spännande att se hur valet gått, då om drygt en vecka när också de egentliga valdagarna är förbi.

Åsa Holmvik

Snabba ryck

2010-11-02T17:48:00.000+02:00

Redan i spårvagnen blir jag nervös. Hur ska det här gå till. Jag går från spårvagnen och börjar spana mot Narinken. Var kan det vara? Torget ser tomt ut. Sedan ser jag det. Det är en barack med en massa reklam på finska. När jag kommer in hälsas jag på finska.

Jag visar mitt körkort och får två röstsedlar, en vit och en orange. Jag går in i röstningsbåset och skriver ner de rätta numren. Sedan sätts sedlarna in i ett kuvert och så ska jag fylla i ett följebrev. Det är på finska och när jag frågar om jag ska fylla i det trots att jag hör till en svensk församling får jag äntligen service på svenska. Jag får veta att jag ska vända om blanketten och fylla i den svenska sidan. När följebrevet är ifyllt åker det in i ett kuvert tillsammans med det lilla kuvertet. Nu har jag röstat!

Jag skulle gärna ha fått mera service på svenska, men som tvåspråkig klarade jag nog av de finska instruktionerna också. Min församling skickade information om förhandsröstningen. Där stod några exempel på var man kan rösta och så fanns det en lista med kandidaterna. Det var fint att få brev från församlingen. Jag tror att många som inte har känt till valet kan bli lockade att rösta när de får brev från församlingen. Nu gäller det att uppmuntra alla vänner och bekanta att rösta! Det blir spännande att se om min kandidat kommer in!

Katja Hintsanen

Har kyrkan en framtid?

2010-11-02T16:37:00.003+02:00

Igår (1.11) ordnade Åbo svenska församling en debatt mellan minister Stefan Wallin och biskop em. Gustav Björkstrand. Debattens tema var ”Har kyrkan en framtid?”.

Det var en intressant debatt och den väckte många tankar. Men när jag tänker på debatten så slås jag över hur de ständigt vill hitta gemensamma svar i sakfrågor. Man kunde se hur en politiker och en kyrkans man försökte finna svar som förenade. I diskussionen kom de nära varandra och kompletterade varandras svar på ett fint sätt. Debatten gick aldrig het utan de ville båda diskutera de frågor som kyrkan ställs inför och verkligen komma underfund med vad kyrkans framtid är.

Debatten fick mig att tänka att alla kyrkliga debatter borde gå till på detta sätt. Vi borde sätta oss ner och försöka tillsammans hitta vägar vidare. Vi måste stanna upp i våra egna spår för att se vad andra har att säga om en viss kyrklig fråga. Vi måste komma tillsammans för att gemensamt tackla de utmaningar vi ställs inför.

Församlingsvalet är en sådan gemensam satsning. Vi tar vårt ansvar som församlingsmedlemmar och väljer (förhoppningsvis) omsorgsfullt de som vi vill skall vara församlingens förtroendevalda. Vi ger genom detta de förtroendevalda ett ansvar att samlas och ansvarsfullt diskutera kyrkans framtid och att hitta gemensamma lösningar för de utmaningar vi ställs inför. Och vi vill ju naturligtvis att de bjuder in oss i diskussion efter att de blivit valda. Vi har mycket att diskutera och jag ser med iver fram emot diskussionen.

Fredrik Portin

Makten har getts åt de unga! Idag får 16-åringar rösta för första gången i Finlands historia

2010-11-01T09:12:00.003+02:00

Från och med i dag, måndagen den 1 november, får 16 år fyllda församlingsmedlemmar rösta i församlingval! Förhandsröstningen i valet har alltså påbörjats!

Dagen inleddes med brandtal om de ungas nya påverkningsmöjligheter vid Tre smeder i centrala Helsingfors. Stämningen på platsen var positiv och förväntasfull och många passade på att fylla magen med varm gröt. NAVI gruppen vid Nuorten Keskus var arrangör för jippot.

Det är nu det börjar!

Sök fram en för dig lämplig kandidat med hjälp av kandidattestet.

Du kan rösta på vilken förhandsröstningsplats som helst, du behöver alltså inte rösta på din egen församlings område. Kolla förhandsröstningnsplatserna här.

Kolla varför du ska rösta på filmer gjorda av ungdomar för ungdomar.

Stanna kvar och rösta!

2010-10-25T18:13:00.007+03:00

Ingen kunde ha anat hur beklagligt aktuella rörelsen Kom allas målsättningar skulle bli i höst. Kyrkans starkt konservativa framtoning i en tv-diskussion om homosexualitet ledde till en massutskrivning ur kyrkan.

I ett pressmeddelande konstaterade rörelsen att utträdet var beklagligt men förståeligt. Utträdet var ett uttryck för att medlemmars rättskänsla hade kränkts. Det visar att kyrkans problem inte är homosexualiteten utan att kyrkan framstår som fördömande och ojämlik.

Rörelsen uttryckte också sin förvåning över att kyrkostyrelsen meddelade att de som utträtt inte fick rösta, i stället för att uppmuntra dem att komma tillbaka. Till vår glädje meddelade kyrkostyrelsen inom kort att de som utträtt efter 15.8 får rösta och bad församlingarna visa att de bryr sig om dem och tar deras beslut på allvar.

Vår uppmaning är naturligtvis att det är bättre att stanna kvar i kyrkan och försöka påverka den inifrån. Fredag 22.10 deltog flera hundra människor i centrala Helsingfors i en demonstration med budskapet: En kristen fördömer inte kärlek. Homofientlighet hör inte hemma i kyrkan.

Det kändes fint att i ett sådant sammanhang sjunga Räck mig din hand vi har samma väg att gå! Räck mig din hand vi har samma mål att nå! Glöm allt som skiljer och låt oss tänka på: Vi behöver alla varann!

Kom alla inleder sin riksomfattande valkampanj måndag 1.11 kl 17-18 i Glaspalatsets hörn i Helsingfors. Alla kandidater och väljare i huvudstadsregionen är välkomna!

De senaste dagarna har en stor del av min tid gått åt till att per e-post och telefon kontakta kandidater för att få dem att ställa upp på Kom allas kandidatlista på www.tulkaakaikki.net. Listan upptar redan nästan 400 kandidater i över 90 församlingar, av dem 14 församlingar i Borgå stift.

Ulf Särs

Där vi är

2010-10-25T15:49:00.000+03:00

På dagis träffade jag en församlingsanställd. Jag frågade om hon kunde hämta planscher om församlingsvalet till dagis. Jag tycker att det är bra att församlingsvalet syns på bokmässan i Helsingfors som börjar den här veckan, men vi behöver också mera lokal information. Varför inte ha planscher om förhandsrsöstningen i matbutiken? Församlingsvalet borde synas där människor rör sig.

Vid riksdagsval och kommunalval brukar politikerna alltid ordna valjippon vid köpcentret nära mig. De bjuder på soppa och kaffe, delar ut valreklam och pratar med folk. Varför kunde inte församlingarna göra på samma sätt? Det finns säkert många som skulle uppskatta att församlingen skulle visa sig i förorterna.

Jag försökte hitta en lämplig kandidat med hjälp av Kyrkostyrelsens kandidattest. Åtminstone med min långsamma dator avbröts förbindelsen när jag skulle kolla vad den kandidat som var lämpligast tyckte. Kandidattestet öppnade idag på forsamlingsvalet.fi. Det är bra att det finns ett test och hoppeligen börjar det fungera smidigare också med långsamma datorer. Jag fick senare höra att kandidattestet varit överbelastat och därför var långsamt. Nu borde det fungera bättre...

Katja Hintsanen

Debatt 1.11

2010-10-23T18:23:00.003+03:00

Jag ville tipsa att måndagen den 1.11 kl 16 ordnar Åbo svenska församling en debatt på Kåren i Åbo mellan minister Stefan Wallin och biskop em. Gustav Björkstrand med temat "Har kyrkan en framtid?". Debatten leds av studeranden Otto Andersson och Linda Finnbäck och efter debatten kl 17.30-18.30 kan man förhandsrösta i församlingsvalet. Servering ordnas med salt och sött till kaffe och te. Välkommen!

Fredrik Portin

Engagerade kandidater

2010-10-20T12:13:00.002+03:00

Vad glad jag blir då jag hör att mina medkandidater engagerar sig i församlingsvalet. Några av dem, som ställer upp i valet, är också mina nära bekanta. Den svenska kretsen är ju ganska liten i Åbo och det finns stor chans att vi svenskspråkiga känner varandra trots att staden är ganska stor. Det sociala nätverket kan inverka på var och ens röstningbeteende. Alla känner alla och ryktet går. Jag kan tänka mig hur mänskorna på torget diskuterar bland grönsaksstånden. Har du redan röstat? Nä, men jag har nog tänkt göra det. Om du inte har någon bestämd kandidat så kan du ju rösta på henne, som är din granne du vet, en god vän till min moster, som redan har röstat. Det är en väldigt engagerad kandidat och hon kommer nog att bli bra i församlingen.

Och engagerade är kandidaterna. Några har frågat hur de ska skriva eller hur går valkampanjen till. Man vill ut på fältet och träffa folket. Det är ju så vi borde jobba som förtroendevalda. Vi borde ut bland församlingsmedlemmarna och fråga dem vad de vill och vad de önskar av sin egen församling. Detta skulle ge god grund för verksamhetsplanen i församlingen.

Alla kan vi givetvis inte nås på detta sätt och vi känner inte till alla som behöver stöd och hjälp. Ibland funderar jag på dem som skriver ut sig från kyrkan. Tror de möjligen att enbart vissa förrättningar ingår i församlingens verksamhet. Vid skrivandets stund hör jag nyheterna där det berättas att rekordmånga har skrivit ut sig ur kyrkan pga. en diskussion i TV:n om homosexuella. Jag vet inte vad de har diskuterat men är detta nu fråga om inställningar till våra medmänskor.

Nu har jag haft några dagars paus i skrivandet, kunde inte tro mina öron då jag hörde nyheterna, men nu förstår jag inget alls. Nu är de över 20.000. I och med att församlingsmedlemmarna skriver ut sig ur kyrkan så förlorar de sin möjlighet att påverka. De låter helt enkelt andra styra och ställa i kyrkan. Jag tycker att de, som är missnöjda, borde stanna kvar i kyrkan och jobba för en kyrka och församling som passar oss alla. Ett första steg i rätt riktning är ju att rösta i församlingsvalet. Kom med och var aktiv och låt inte andra ta ifrån dig dina rättigheter. Rösta i valet och håll kontakt med församlingen genom de förtroendevalda.

Snart börjar förhandsröstningen!

Lillemor

Påverka inifrån

2010-10-18T15:40:00.000+03:00

Jag har följt med uppståndelsen som uppstod efter att TV 2 sände homodebatten. Över 17 000 människor har skrivit ut sig ur kyrkan. Jag såg själv på debatten och jag förstår inte riktigt logiken i att skriva ut sig.

Under debatten deltog även en präst som har välsignat homosexuella par och en ung homosexuell man som ställer upp i församlingsvalet. Han vill påverka kyrkan inifrån. Jag tycker att det är synd att över 17 000 människor tycker att de inte vill och kan påverka inom kyrkan. De väljer att stå utanför på grund av främst Päivi Räsänens uttalanden som ärkebiskopen tog avstånd ifrån. Han sa att Räsänens uttalanden inte representerar kyrkans linje.

Församlingsvalet närmar sig och vi har en chans att påverka vår kyrka och vår församling. Först hade vi en chans att ställa upp som kandidater. Nu har vi en chans att välja en lämplig kandidat och rösta. Måndagen den 25 oktober öppnar Kyrkostyrelsens kandidattest som hjälper dig att hitta en lämplig kandidat och som visar vad din kandidat tycker. Nu ska vi ta chansen och påverka. Nu kan vi bestämma en hurudan kyrka vi vill ha.

Jag tänker rösta i församlingvalet och inte skriva ut mig ur kyrkan.

2010-10-18T14:55:00.000+03:00

Förra veckan började detta inlägg spridas på Facebook bland vänners statusuppdateringar:

Jag tänker rösta i församlingsvalet och inte skriva ut mig ur kyrkan. Det är inifrån som man skapar förändring. Sprid detta i din status.

Det är många som skriver ut sig ur kyrkan just nu. Man reagerar på uttalandena om homosexuellas rättigheter i debattprogrammet Aktuella tvåan, som sändes tisdagen 12.10 i YLE TV2.

Det är tydligt att tittarna format åsikter om kyrkan på basen av innehållet i detta TV-program. Man vill opponera, och reaktionen är att man skriver ut sig ur kyrkan. Samtidigt mister man sina möjligheter att inom kyrkan påverka i den sak man reagerat och irriterat sig på.

Kyrkan är en demokratisk institution. Medlemmarna har rätt att välja de personer som ska representera deras åsikter i de beslutande organen. Varje enskild 16 år fylld medlem har möjlighet påverka genom att rösta. Man kan svårligen säga att kyrkan har en röst, eller en åsikt, eftersom kyrkan utgörs av dess medlemmar.

Då makten har getts till folket är det alltså en brokig skara med olika tankar, idéer och önskningar som för kyrkan framåt. Och jag tänker påverka vem som är med där. Församlingsvalet i november är ett tydligt och klart sätt att ta ställning för hur man vill att ens kyrka ska se ut.

Jag röstar alltså, och skriver inte ut mig ur kyrkan. Jag röstar för att jag vill att min församling ska likna sina medlemmar. För att jag vill påverka, inifrån.

Simon Lampenius

Vem får rösta?

2010-10-16T17:35:00.002+03:00

När jag har reflekterat över årets församlingsval spenderade jag en hel del tid med frågan vem som detta val är riktat till. Vem är det egentligen som är välkomna att rösta i detta församlingsval?

Det finns naturligtvis det enkla svaret – Alla som är konfirmerade medlemmar av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har rätt att rösta. Men när man tänker på hur många som inte är aktiva i kyrkans verksamhet kunde man göra ett argument för att endast de som deltar i församlingens verksamhet är välkomna in i röstningsbåset eftersom de är de enda som verkligen bryr sig om församlingens gemenskap. Ett slående argument, tänkte jag. Men efter en stund kom jag på att jag hade fel.

Jag tror att fler människor berörs av församlingarnas arbete och dras till verksamheten än vi ofta tror. Fortfarande låter människor i stor utsträckning döpa sina barn, man gifter sig i kyrkan och när en nära anhörig dör blir det oftast en kyrklig jordfästning. Man besöker gravgårdarna som kyrkan handhar aktivt, man uppmuntrar sina barn att gå i skriftskola och konfirmera sig, man uppskattar kyrkans diakoniarbete och betalar troget varje månad sin kyrkoskatt. Och är det inte så att många, precis som kyrkans mera ”synliga” medlemmar, stannar upp i hemmet, på jobbet, i bilen, på bussen eller var de än må befinna sig för att be en kort bön till vår gemensamma Fader?

Med detta i åtanke vågar jag påstå att de allra flesta medlemmarna är aktiva i kyrkans verksamhet. Vi är alla en del av gemenskapen och under församlingsvalet får vi alla en chans att uttrycka vår vilja och göra vår gemenskap mera levande.

Fredrik Portin

En enkelt funtad församlingsmedlem

2010-10-15T14:13:00.000+03:00

Jag kände mig frälst av församlingsvalet och ville gärna sprida glädjebudskapet vidare. Jag sms:ade alltså till mina vänner om att deras församlingar i slutet av månaden tar i bruk ett kandidattest. Jag berättade att testet kan hjälpa mina vänner att hitta en lämplig kandidat.

En av mina vänner svarade. Hon skrev ”Kära församlingsvalsförsäljare! Om du vill få mig att rösta, berätta hellre när och hur jag möjligast lätt kan göra det. Kandidaten kan jag hitta själv. H. En enkelt funtad församlingsmedlem.”

Hon lyckades nog få ner mig på jorden igen. Men om en stund vaknade frälsaren i mig igen och jag sms:ade henne om att förhandsröstningen är 1-5.11. Sedan meddelade jag henne att hon kan kolla var hon kan förhandsrösta på forsamlingsvalet.fi/forhandsrostning.

Det går ju bra att rösta var som helst i Finland under förhandsröstningen, men under den egentliga valdagen 14.11 och i vissa församlingar också den 15.11, ska man rösta i sin egen församling. Vi har alla nu ett ansvar att sprida vidare information om församlingsvalet. Vi borde låta budet gå till alla våra släktingar, vänner och bekanta om att ett viktigt val är på kommande och att vi nu har en chans att påverka!

Också en röst gör skillnad

2010-10-12T10:52:00.008+03:00

Härom dagen diskuterade jag med en kollega om varför vi röstar. Båda var tämligen eniga om att vi röstar för att man ska. Men diskussionen och frågan levde kvar i mitt huvud - det är ju ändå inte bara plikten som får mig att rösta.

Jag inser småningom att jag faktiskt tror att en röst kan göra skillnad, annars skulle jag inte gå och rösta överhuvudtaget.

En annan diskussion med en vän gör sig påmind. Hon berättade att hon låtit bli att gå och rösta i ett val. Orsaken minns jag inte men det kan gott och väl ha varit brådska och svårighet att hitta tid att gå och rösta. Senare kunde hon konstatera att hennes röst hade avgjort valet - om hon hade röstat hade en annan person blivit vald.

Så kan det alltså också bli. En enda röst kan avgöra valet. En röst gör skillnad. Din röst gör skillnad. Alltså - rösta. Under förhandsröstningen den första fem dagarna i november finns troligen röstningsställen som inte ligger så lång från dina vardagliga vägar.

Rotsakssoppa

2010-10-08T13:21:00.002+03:00

För några veckor sedan var det föreningsfestival på Narinkens torg i Helsingfors. Jag var på plats tillsammans med en bunt människor från KCSA. Vi marknadsförde församlingsvalet, svarade på frågor, värvade röstare och bjöd på soppa. Soppan hade stor åtgång, annars var det ganska tyst. Den vanligaste frågan jag fick var på engelska, "what's happening?". Jag måste medge att det var en liten utmaning att förklara om denna festival på engelska. Andra frågor som ställdes var bla. om att i vilken församling man skall rösta ifall man nyligen flyttat, och att om man får rösta fast man inte är konfirmerad.

Johannes regnbåge

2010-10-07T01:35:00.002+03:00

Som medlem i Johannes församling har jag fått vara stolt och glad över min församlings arbete för sexuella minoriteter. Sedan början av år 2009 ingår i församlingens regelbundna verksamhet ett regnbågscafé i Högbergsgården cirka varannan torsdag kväll kl 19-21.

Regnbågscaféet, som i första hand drivs av kaplanen Tomas Ray, har i regel samlat ett knappt tiotal gäster. Det viktigaste är som namnet säger att samtala över en kopp kaffe. Ibland har man en inledare kring ett aktuellt tema. Kvällen avslutas med en andakt. Alla är självfallet välkomna.

De två senaste åren har regnbågsmässan i anslutning till den finlandssvenska regnbågshelgen hållits i Johanneskyrkan. Regnbågsmässan är en del av församlingens verksamhet i samarbete med föreningen Rengbågsankan och rörelsen Gemenskap. I år var församlingens kyrkoherde Stefan Djupsjöbacka liturg.

På församlingens område, i Domkyrkans kapell hålls också de finska regnbågsmässorna sista lördagen i månaden kl 17.

Jag har sällan känt gudstjänstgemenskapen så stark som då jag i regnbågsmässorna har fått delta i syndabekännelsen, avlösningen, trosbekännelsen, nattvardsgemenskapen och lovsången tillsammans med homosexuella systrar och bröder.

I en regnbågsmässa vet de homosexuella att de är accepterade som de är. De får öppet visa att de hör ihop. De får sitta tillsammans och till exempel gå till nattvarden hand i hand, som heterosexuella par ofta gör, utan att väcka anstöt. Tills det är möjligt i vanliga gudstjänster behövs skilda regnbågsmässor.

Den kyrkliga förnyelserörelsen Kom alla verkar för att de som hör till sexuella minoriteter utan villkor bör hälsas välkomna som medlemmar och anställda i församlingarna.

De förtroendevaldas aktivitet i församlingen ökar med din röst.

2010-10-01T10:48:00.003+03:00

Kandidatlistorna för församlingsvalet är inlämnade. Det känns som om ett viktigt beslut är taget, det att kandidera.

Vi är 10 kandidater på listan till församlingrådet och 9 till fullmäktige. För mig är det tredje gången gillt. Ska det bära ända till slut och kommer valresultatet ge mig en plats bland församlingens förtroendevalda. Egentligen kan jag inte göra så mycket mera, göra kampanj, jo visst, men nu ligger valet i väljarnas händer. Det ligger ansvar i att rösta, man måste ta ställning, och man ges rättighet att välja hur den egna församlingen skall ledas.

Jag har suttit med i församlingsrådet i två perioder, den andra perioden som ordinarie medlem. Inför årets val har jag tänkt mycket på vad ”ett val” egentligen går ut på och vad innebär det ”att få röster”. Jag har också funderat på frågan ”vad har du fått till stånd som förtroendevald”? Och skulle frågan komma idag så kunde jag berätta ett konkret exempel.

Söndagen den 26 september firade Åbo svenska församling gudstjänst i Henriks kyrka, under temat skördefest. Gudstjänsten ordnades i samarbete med församlingens miljögrupp, där jag sitter som ordförande. Mia, som är miljöansvarig i församlingen, fungerade som liturg. Hon gjorde gudstjänsten intressant. Under gudstjänsten hade vi produkter, allt från potatis och rödbetor till äpplen och persilja, framlagda på ett bord bredvid altaret. Och Mia pratade om dessa produkter, om skapelsen och om miljöförstörelse och jag tror att alla förstod vad det handlade om. Efteråt drack vi kyrkkaffe med hembakt äppelkaka och stämningen var fin.

Med detta vill jag säja att vi, som ordnade denna skördefest är förtroendevalda i församlingen. Vi har tillsammans med våra präster planerat en gudstjänst, där man pratar om miljön och de har tagit emot våra förslag till program. Vi förtroendevalda har möjligheten att göra sådant, som vi tror att församlingmedlemmarna är intresserade av. Församlingen bryr sig om miljön, men man talar om det för sällan.

Jag anser att genom att rösta har man möjlighet att inverka på församlingens verksamhet.

Lillemor Wennerström

Bakom kulisserna i Åbo svenska församling

2010-09-27T09:27:00.002+03:00

Här i Åbo svenska församling finns det en hel del att stå i inför valet. Som sekreterare för valnämnden bombarderas jag av mail från centralvalnämnden där det frågas det ena efter det andra. Bakom kulisserna finns det alltså mycket aktivitet men förutom en del halvtråkiga praktiska arrangemang börjar det rulla riktigt bra.

Vi har fått in inte mindre än fyra kandidatlistor. Det är en fler än tidigare år och några av listorna har betydligt fler kandidater i år. Vallokalerna för förhandsröstningen är även fixade och till min stora glädje kommer vi att ha vallokaler på ålderdomshem, gymnasiet, yrkesinstitutet, Åbo Akademi och på Kåren. Jag har också fått lov att komma till gymnasiet (Katedralskolan) tre dagar och informera i en halv timme en årskurs åt gången om församlingsvalet.

En sak som jag så småningom måste börja föra reklam om är en debatt som vi ordnar på Kåren den första valdagen 1.11 kl. 16. Minister Stefan Wallin och biskop em. Gustav Björkstrand (båda Åbobor) kommer att diskutera under rubriken ”Har kyrkan en framtid?”. Jag är jätteglad att de båda vill ställa upp för sin församling på detta sätt och jag ser fram emot att höra vad de har att säga. Efter diskussionen kommer det att finnas möjlighet att förhandsrösta där på plats för den som vill.

Det finns som sagt en hel del att stå i bakom kulisserna men det ger mig stor tillfredsställelse att se pusselbitarna falla på plats. Om du vet om några spännande saker som händer under valet i din församling får du gärna kommentera om det i detta inlägg.

Gemenskap för hållbar livsstil

2010-09-22T21:45:00.002+03:00

Vi bör tillsammans dela vårt materiella goda med de fattiga i vårt eget land och i hela världen, står det i programmet för rörelsen Kom alla.

Hur kan vi som kristna verka för att bevara skapelsen och dess gåvor för kommande generationer och dela dem rättvist mellan alla på vår jord?
Hur kan vi hjälpa varandra att leva enkelt, solidariskt och ekologiskt hållbart?
Hur kan vi bidra till att göra församlingarna i Svenskfinland till föregångare i arbetet för miljö och rättvisa?

Så frågades det i inbjudan till en verkstad för hållbar livsstil som en liten grupp i Borgå stift ordnade i Karis i juni. Svaren på inbjudan visade att sådana frågor sysselsätter många runtom i stiftets församlingar. Verkstaden samlade nästan 30 deltagare och många som inte kunde komma efterlyste samtal om frågorna i den egna församlingen.

Deltagarna i verkstaden önskade att församlingarna kunde ge bärande gemenskap för dem som vill leva enkelt, solidariskt och miljöansvarigt. I en sådan gemenskap kunde vi i bön, reflektion och handling ge varandra inspiration, uppmuntran, tröst, hopp och styrka i den svåra uppgiften.

Som en konkret idé framfördes att man kunde ordna träffar för att samtala om vilka livsstilsförändringar medlemmarna är beredda till. Hur stor del av sin välfärd kunde man avstå ifrån och för vilka ändamål? Hur kunde man använda tid och kunnande för rättvisa och miljö? Sedan kunde de som vill samlas på nytt och gå genom hur man har lyckats.

Det betonades att rättvisa och miljöansvar inte får bli ett specialintresse utan bör genomsyra hela församlingens verksamhet. Det borde också komma till synes i gudstjänsten, i syndabekännelse, förkunnelse och förbön. Fler församlingar kunde gå in för att skaffa sig kyrkans miljödiplom och hederstiteln Rättvis handel-församling.

Valjippo på torget

2010-09-14T09:11:00.007+03:00

I lördags var jag med och arrangerade ett jippo kring församlingsvalet på Narinken i centrala Helsingfors. Vi var med som utställare på den föreningsmässa som ägde rum där som en del av den Finlandssvenska föreningsfestivalen. Tanken med närvaron var att ge valet synlighet och förstås att uppmuntra de föreningsaktiva att bli kandidater i valet.

Mest uppskattning fick den varma rotsakssoppa vi bjöd på, vilken passade perfekt i det grådaskiga vädret. Valinformationen var folk måttligt intresserade av. Men jag tror ändå att man fäste uppmärksamhet vid vem som bjöd på soppa, och vad deras märkliga budskap var.

Visst var det svettigt med bärandet av och an från bilen till torgplatsen av bord, soppkärl, videoprojektor och dator, skarvsladdar och annat nödvändigt som behövs för ett jippo. Men när man hörde uppmuntrande ord som att ”Det är bra att ni är här!” och man såg att folk trivdes kring vårt stand, kändes det meningsfullt. Dessutom kändes bra att vara med bland de andra finlandssvenska organisationerna och föreningarna.

Imorgon onsdag 15 september går tiden ut för nominering av kandidater. Om man i någon församling inte ännu har tillräckligt med kandidater på sin lista för att det ska bli val finns det ännu möjlighet att göra en sista ansträngning för att fylla listan. Sämjoval berövar alla församlingsmedlemmar deras rätt att vara med och påverka genom att rösta i valet och behöver undvikas.

Vill du veta vad som frågades och diskuterades vid standet på Narinken kan du gå in på Facebooksidan Första gången. Där finns frågor som ställdes vid tillfället upplagda samt svar till frågorna.

Präst på stan!

Din insats behövs!

2010-09-09T14:05:00.006+03:00

I Åbo svenska har vi något som kallas för Vuxenpoolen. Det är ett försök från församlingens sida att nå ut till de medlemmar som vill göra en frivillig insats i församlingen. För att göra detta har vi skapat en broschyr som innehåller olika saker vi behöver hjälp med och man behöver bara kryssa i det som intresserar en. Där finns också möjlighet att ge förslag på saker man vill hjälpa till med. Avslutningsvis fyller man i sina kontaktuppgifter och lämnar in broschyren till en församlingsanställd. Nu blir man insatt i en ”vuxenpool” och när församlingen behöver hjälp med något som vuxenpoolaren anmält sitt intresse till kontaktar vi honom eller henne. Man kan även fylla i sina uppgifter på nätet. Om du vill bekanta dig med Vuxenpoolen kan du gå in här.

Vi har nu jobbat i över 1 ½ år med Vuxenpoolen och det slår mig hur många som verkligen vill vara med och bidra till att göra församlingen levande. Denna insikt har även gett mig nya inblickar i församlingsvalet. Jag ser församlingsvalet helt enkelt som en fantastisk chans för församlingens medlemmar att vara med och påverka.

Om sex dagar skall stiftelseurkunderna med kandidaterna för församlingsvalet vara inlämnade. Vuxenpoolen har öppnat mina ögon och jag tror innerligt att det finns flera församlingsmedlemmar som känner att de vill vara med och påverka, forma och skapa i sin församling och/eller samfällighet. Utmaningen är att finna dem alla. Därför hoppas jag att du som vill ställa upp men ännu inte kontaktat någon gör det så fort som möjligt.

Din insats är viktig i din församling!

Det finns ännu tid att ställa upp som kandidat om du är intresserad. Gå in på www.forsamlingsvalet.fi eller kontakta din församling för mera information.

Information åt de nya röstarna?

2010-09-06T16:34:00.003+03:00

Då jag diskuterade församlingsvalet med mina jämnåriga kamrater fick jag reda på tre saker;
1. De visste ingenting on församlingsvalet!
2. De visste definitivt inte att de som 16-åringar har möjlighet att rösta!
3. De skulle inte kunna bry sig mindre!

Detta tror jag inte att är meningen? Skall inte de unga konfirmerade hoppa i taket av förtjusning; hurra, vi får rösta! Tyvärr tror jag att bland de flesta unga är reaktionen inte den. Allt som har med kyrkan att göra anses tråkigt och EXTREMT pinsamt! Det är ju nu vi unga har vårt livs chans att påverka. Så då kan man ju undra var felet är? Allmän pessimism eller att informationen inte gått fram, och att ingen lyckats få dem intresserade? Jag vet inte! Men det är ju ännu tid till valet, vilket ju innebär att hoppet kanske inte ännu är förlorat.

Aktiv och öppen församling

2010-09-02T09:26:00.003+03:00

Igår hölls ett valmöte i Johannes församling. Det var sammankallat av tidigare församlingsrådsmedlemmar som blivit ombedda att se till att det ställs upp åtminstone en kandidatlista i församlingen.

Visst är det litet tragiskt att det i den största svenska församlingen i Helsingfors, som dessutom är en ny cityförsamling, som borde vara inspirerande, är svårt att få ihop ens en enda kandidatlista. Det beror säkert inte på att det inte finns människor som upplever församlingen som viktig. Men tydligen känns de beslutande organen främmande.

Någon annan hade visserligen på kansliet tagit ut blanketter för valet, men ingen visste vem det var och om den personen verkligen tänker bilda en valmansförening och ställa upp en kandidatlista.

Vi var sju personer på plats och förde ett ganska livligt samtal om att ha en eller flere listor. Vi var överens om att det vore bäst med flere listor, som skulle erbjuda väljarna tydliga alternativ. Frågan är vad dessa alternativ skulle vara, då det inte finns tydliga väckelserörelse- eller partilistor och ingen vill ha listor utgående från den gamla församlingsindelningen.

Rörelsen Kom alla kunde vara ett alternativ, men många av dem som sympatiserar med rörelsen hade redan lovat gå med på "församlingsrådslistan".

Resultatet blev att vi beslöt att ställa upp en "Kandidatlista för en aktiv och öppen församling".
Den rubriken motsvarar väl också Kom allas målsättning. Kom alla är ju ett ganska intetsägande namn och därför rekommenderar aktionsgruppen för rörelsen att Kom alla-listor kompletterar beteckningen och kallar sig t.ex. Kom alla för kyrklig förnyelse.

Vi beslöt alltså bilda en valmansförening både för församlingsrådet och för gemensamma kyrkofullmäktige. Jag åtog mig att vara suppleant för ombudet för valmansföreningen.

Målet för valmansföreningen är att få åtminstone så många kandidater på listorna att det blir ett riktigt val och inte sämjoval. Helst vill vi ställa upp maximiantalet kandidater, alltså 28 för församlingsrådet och 9 för fullmäktige. Ganska många av de tidigare förtroendevalda ställer inte upp för omval. Det verkade i alla fall klart att vi får ihop fler än 14 kandidater för rådet och 3 för fullmäktige och det räcker för att det skall bli val.

Någon programförklaring gick valmansföreningen inte in för. Men vi kom överens om att informera om att kandidaterna företräder olika grupper inom församlingen, såsom seniorer, ungdomar, Kom alla och olika stadsdelar. Speciellt viktigt vore det att få med ungdomar, då 16-åringar nu för första gången får rösta.

Vi utgick från att informationen i första hand sköts av församlingen, så att både kandidatlistan och kandidaterna ges möjlighet att presentera sig litet mera än med nummer, namn och titel, som kandidatlistan upptar. Kandidaterna kunde presenteras med foto och en kort deklaration av vad de stå för åtminstone i församlingens bilaga i Kyrkpressen och på webbplatsen.

Måndag 6.9 arrangerar församlingen en kandidatnomineringsmöte, där man informerar om valet, där valmansföreningar får presentera sig och den som är intresserad får ställa upp som kandidat eller nominera kandidater för de listor som finns.

Så nu gäller det att ringa runt och försöka få vänner och bekanta att ställa upp!

Stora beslut i fullmäktige

2010-08-29T22:20:00.002+03:00

Att Sandudds begravningsplats är värd ett besök kunde jag konstatera senaste vecka. Jag tillbringade arbetsveckan i Helsingfors och hade gott om tid om kvällarna eftersom jag slapp hemsysslorna på hotellet. Det fanns gott om platser och evenemang att besöka i en så stor stad som Helsingfors, men jag valde kultur med kyrkligt förtecken. Mitt val föll på Sandudds begravningsplats, ett val jag varken ångrar eller glömmer. Min första tanke var att bara besöka president Urho Kekkonens grav, men det blev mer en så. Vid porten läste jag informationen på anslagstavlan och kollade också kartan över begravningspalatsen. Platsen är lång och smal och består av många små vackra ”begravningsplatser”, träden var gröna och blommorna vackra.
Jag hittade Kekkonens grav vid lilla kapellet. På hans grav stod en jätte sten, man kan inte kalla den för gravsten i vanlig bemärkelse utan det var en sten, som täckte hela graven. Den var stor, svart och vackert utsmyckad med ett ”veck”. Jag var nöjd med mitt besök, jag kunde bekräfta att vår första natt i vårt egnahemshus i Åbo blev Kekkonens sista vid livet. Han somnade in den 31.8. 1986.
Det kändes bekant att läsa den lilla skylten vid porten; Helsingfors Kyrkliga samfällighet. De har samma som i Åbo, där många församlingar bildar en samfällighet.
Jag vandrade vidare och kom till konstnärernas kulle. Det blev intressant besök. Åke Lindman, Leif Wager, Walton Grönroos, Erik Bergman och många andra kända konstnärer i Finland var begravda där. Det är ju personer jag endast sett på TV, men nu har jag besökt deras gravar.

Jag beundrade stort denna vackra plats under min vandring och tänkte samtidigt på de beslut, som fattas i samfällighetens fullmäktige. Det är ofta beslut om stora summor och många gånger kan det vara svårt att föreställa sig vad slutresultatet blir då man t.ex. besluter om pengar för utbyggnad av en begravningsplats. I Åbo har den svenska församlingen fyra platser i fullmäktige. Förutom att vi måste bevaka våra egna intressen måste vi dela med oss åt andra. Frågan kan gälla någon annan församlings utbyggnads- eller renoveringsarbete. Förtroendeuppdraget i fullmäktige är ansvarsfullt, intressant och givande och man knyter kontakter med nya mänskor från andra församlingar. Om man är aktiv både i egen församling och i samfälligheten får man en helhetssyn av församlingsarbetet och det underlättar beslutsfattandet i båda delarna.

Kandidera, rösta och besök Sandudds begravnings plats och du får erfarenheter du sent glömmer.

Jorden runt på åttio dagar?

2010-08-26T15:04:00.004+03:00

I dag är det 80 dagar kvar till församlingsvalet. Vad hinner man göra på 80 dagar? Förutom resa runt jorden. – Jo, fundera på vem som bäst representerar mig i församlingsvalet. Och vem jag ska rösta på. Finns det nån sån som jag redan vet att ställer upp. Eller ska jag sätta ett par kvällar på att övertyga den som jag tycker skulle vara en bra församlingsbeslutsfattare att ställa upp?

Ställa upp på vems lista? Finns den listan redan eller samlar jag tio andra som har liknande mål som jag för församlingen? Först tänkte jag skriva tio andra likatänkande. Men det är ju inte det jag vill med församlingen. Det är kanske det jag ofta reagerar mot i församlingen. För mycket likriktning.

Min ideallista skulle nog ha kandidater som är lite olika, tänker lite olika, representerar lite olika. Fast, det skulle ju inte garantera att just jag fick min åsikt hörd, eller? Hur viktigt är det med min lista?

Recept för oss lata församlingsmedlemmar
– som lyfter på hatten för dom som ställer upp

Så på åttio dagar borde jag (först) hinna besluta mig för om jag ska pusha på nån egen kandidat (inom drygt två veckor), (sen/alternativt) kolla in kandidaternas åsikter och välja bland kandidaterna, (så) kolla upp var och när jag kan rösta – och (sist) slutligen gå till valurnan.

Det sista vet jag att jag gör. Jag röstar om jag bara får.

En gång har jag drabbats av sämjoval. Och jag hoppas att ingen drabbas i år. Det förutsätter att det finns tillräckligt med kandidater. Och att församlingen i god tid går ut och informerar om valet.

En gång har jag tackat nej till att vara kandidat, ung kandidat, så det var länge sen ;) Jag minns inte riktigt varför jag inte ställde upp men jag tror att det hade att göra med att jag höll på att växa ur just den församlingen. För jag var inte såå purung längre.

Nu har vi möjlighet att ge också de riktigt unga en chans. Chans att rösta. Chans att välja en ung kandidat. Möjlighet att puscha på en plus 18-åring att som funderar på om hon eller han vill växa in i församlingen. Åtminstone för fyra år. – Jag kan väl fråga åtminstone.

---
Vad kandidaterna står för kan jag ta reda på i kandidattestet som öppnas på församlingsvalets webbplats i oktober, www.forsamlingsvalet.fi. På samma sajt ska småningom alla församlingars kandidater finnas listade. Där ska jag också hitta församlingarnas information om var jag kan rösta och när.
Och för de mera flitiga: där finns också de blanketter som behövs för att ställa upp kandidater. Kandidatnomineringen avslutas 15.9.

16-åringar

2010-08-23T01:00:00.003+03:00

16-åringar som röstar. Är det riktigt klokt? Är de faktiskt tillräckligt mogna att få ett sådant ansvar?

Dessa frågor är berättigade och när jag först hörde om att förslaget diskuterades i kyrkomötet ställde jag mig själv dessa frågor. En viss skepticism kröp in över mig. Jag tvivlade på ungdomarnas förmåga att göra goda beslut och deras intresse för församlingsvalet. Men efter en stund vände det.

Ett av mina huvudansvarsområden i Åbo svenska församling är ungdomsarbete och min erfarenhet är att det är just ungdomarna som oftast har bäst koll på vad som händer i församlingen. Ungdomarna har nyligen gått i skriftskolan och har under ett år fått en grundlig genomgång av församlingens arbete och troligtvis känner de till de flesta av församlingens anställda. Förutsatt att deras skriftskolläger varit någorlunda trevligt har de antagligen en positiv bild av församlingen. De träffar församlingens ungdomsarbetare när han eller hon håller veckosamlingar i skolan. Kanske är de t.o.m. aktiva i församlingens ungdomsarbete, t.ex. som hjälpledare. Min poäng är att ungdomarna oftast är mera engagerade och känner sin församling bättre än deras föräldrar. Varför skulle vi inte ge dem en röst?

Utmaningen ligger i hur vi alla, församlingsanställda och församlingsmedlemmar, skall lyckas ge ungdomarna tillräckligt med information inför församlingsvalet. De har aldrig ställts inför en liknande situation och vi måste hjälpa dem så gott vi kan i början. Vi måste aktivt denna höst berätta om den möjlighet församlingsvalet erbjuder dem och att det är ett konkret sätt att ta ansvar för sin församling. Vi måste uppmuntra dem att vara en levande del av församlingens gemenskap. Detta är en stor utmaning men en som vi definitivt måste möta. Jag är säker på att om vi inbjuder dem att vara med och påverka så kommer de också ivrigt att delta i valet.

Och efter att vi har gjort vad vi kan för ungdomarna så behöver vi inte oroa oss. De vet vad de vill och de vet vad som är viktigt i en församling. Vi kan lita på att de tar ansvar för sin församling.

Var kan jag rösta?

2010-08-19T08:00:00.001+03:00

Jag har funderat lite på det här med vallokaler. De har inte ännu, såvitt jag är medveten om, slagits fast ännu, så jag vet inte ännu var jag kommer att rösta. Men det som slog mig, är att hur mycket "besvär" är jag beredd på att lägga ner för att få rösta? Jag har nämligen konstaterat att jag tex inte är beredd att gå till pastorskanlsiet eller motsvarande enkom för att rösta. Jag tror att ganska många känner igen sig i detta. Jag vill helst rösta medan jag gör mina vardagliga sysslor, som tex. i skolan eller matbutiken. Det skulle säkert få fler människor att rösta, då det inte blir som en så stor grej. Så troligen faller nog min röst bort ifall man inte kan rösta på något motsvarande ställe.

Det vanliga och vardagliga livet

2010-08-16T00:35:00.004+03:00

Det kom snabbt det här med bloggandet. Jag trodde jag hade mera tid under semestern, men plötsligt var semestern slut och där satt jag, vad skulle jag ta mig till, jag hade ingen aning hur jag skulle bära mig åt.
Men nu i skrivandets stund känns det betydligt bättre.
Jag har varit på stugan under veckoslutet, jag har plockat blåbär och givetvis har mina tankar gått till valet. Anledningen är den lilla Hallå där- intervjun i Åbo Underrättelser för en vecka sen. Där beskrev jag det som gör mig intresserad av församlingsarbetet. Att det är det dagliga livet och de vanliga sakerna med ett kyrkligt förtecken som intresserar mig.

Jag avslutar min andra period i församlingsrådet, visserligen var jag under första perioden bara suppleant. Men med i arbetet ändå. Jag kommer att återkomma till mitt arbete i fullmäktige, diakonikomitte´n och miljögruppen vid ett senare tillfälle.

Nu har vi valet framför oss och det behövs kandidater. Det är intressant att höra vad de tillfrågade svarar på frågan om de kan ställa upp som kandidat i församlingsvalet. En del anser sig vara för gamla, eller så säjer de nej direkt och andra kan ge ett jakande svar genast. Det bästa svaret fick jag nog senaste vecka. Jag frågade en bekant om hon kunde tänka sig att ställa upp i församlingvalet. Hon tittade förvånat på mig och sade att hon inte ens har läst bibeln, så det blir nog inget. Jag förklarade att det kanske inte riktigt var det, som de förtroendevaldas arbete går ut på och hon lovade tänka på saken och återkomma med sitt svar.

Jag har inte heller läst någon bibel helt, även om jag äger fyra biblar. Min första bibel fick jag i början av 60-talet av min morfar, den är skriven med oförståelig text. Den andra bibeln har lika svårläslig text men innehåller också bilder, är ganska stor och har pärmar av trä och läder rygg. Jag har inte läst någon av dessa två, men mössen har smakat på några kapitel i den senare.
Konfirmationsbibeln, som jag fick av Hitis församling 1968, har till och med fått fungera som uppslagsbok. Kunde var intressant att läsa den från pärm till pärm, men det från bli till ett senare tillfälle. Vigselbibeln har fått stå i hyllan orörd.

Med jämna mellanrum ges rapporter om hur många som lämnat kyrkan. Det är fråga om unga mänskor, som kanske inte fått någon förankring till församlingen, därför tycker jag att det viktigt att ungar får rösta och vara aktivt med. Det kan ske förändringar i församlingen sätt att arbeta ifall unga kommer med och för fram sina åsikter vad de vill ha av församlingen. Tiden mellan konfirmation och vigsel kan anses vara för lång tid och att man inte ser något behov av församlingens tjänster under den tiden.

Senaste torsdag ordnades Konstens natt på Svenska gården i Åbo centrum. Där samlades svenskspråkiga men också finskspråkiga åbobor för att njuter av programmet. Detta år deltog Åbo svenska församling med ett intressant och roligt program, de ordnade församlingsval med seriefigurer som kandidater. Valdetagandet var stort och resultatet har publicerats i den lokala tidningen. Jag hoppas innerligt att församlingsmedlemmarna aktiverar sig lika mycket den 14.-15.11. Åbo sv. församling visade att det finns både glädje och humor i församlingsarbetet. Personalen, fräscht klädda i gröna T-shirts, marknadsförde kvällens ”församlingsval”. Så här vill jag se min församling, nära och aktivt med där det händer, kontakter utan krusiduller.

Första gången i Johannes

2010-08-13T13:23:00.000+03:00

I min församling, Johannes i Helsingfors, är det inte bara 16-åringar och andra ungdomar som i år första gången får rösta i församlingsvalet. Det är första gången det överhuvud ordnas församlingsval. Församlingsmedlemmarna har visserligen fått välja kyrkoherde, men inte förtroendevalda.

Johannes är inte den enda församlingen som är i den situationen. Liksom många andra församlingar i Borgå stift och hela kyrkan är Johannes en ny församling, som har bildats genom sammanslagning efter senaste församlingsval. Johannes bildades 1.1.2009 av de tidigare Norra och Södra svenska församlingarna och Tomas församling.

Dethär betyder att det nuvarande församlingsrådet bildades genom att församlingsråden i de tidigare församlingarna inom sig valde företrädare i Johannes församlingsråd.

Genom sammanslagningen blev Johannes med sina drygt 12 000 medlemmar den största av de tre svenska församlingarna i Helsingfors. Det betyder att församlingsrådet har 14 medlemmar och att församlingen får utse 3 medlemmar i gemensamma kyrkofullmäktige. Eftersom den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors har så många församlingar, får de enskilda församlingarna välja ovanligt få medlemmar i fullmäktige.

I många sammanslagna församlingar ställs kandidater upp på listor som företräder de gamla församlingarna. I Johannes församling vill de flesta emellertid medvetet satsa på att bli en gemensam ny centrum- eller cityförsamling. Därför blir det knappast listor utgående från de tidigare gränserna.

Å andra sidan är vi just nu inne i ett spännande skede, då ingen vet hur kandidatnomineringen sist och slutligan kommer att se ut. Det behövs bara 10 församlingsmedlemmar för att bilda en valmansförening och ställa upp kandidater.

Som ombud för rörelsen Kom alla frågade jag en del bekanta om de ville ställa upp en Kom alla-lista i församlingen. Några församlingsmedlemmar har undertecknat uppropet för Kom alla andra har i samtal berättat att de omfattar rörelsens målsättningar.

Som svar på min förfrågan fick jag höra att några medlemmar i det nuvarande församlingsrådet har planer på att ställa upp en lista, som kanske kunde betecknas som en samlingslista med rum för olika grupper i församlingen. Därför tyckte jag det var lika bra att inte ställa upp någon Kom alla-lista utan lovade i stället bli medlem i valmansföreningen för samlingslistan.

Många tror att det blir sämjoval, om det finns bara en lista i valet. Men om en valmansförening ställer upp fler kandidater än det antal som skall väljas in får församlingsmedlemmarna avgöra vilka som blir medlemmar och vilka som blir suppleanter.

En valmansförening i Johannes församling får ställa upp högst 28 kandidater (dubbla antalet medlemmar) för församlingsvalet och högst 9 kandidater (tredubbla antalet medlemmar) för gemensamma kyrkofullmäktige.

Om det blir val med en lista blir det ett rent personval, där väljarna har att ta ställning till vad de enskilda kandidaterna står för. Jag hoppas att flere kandidater skall föra fram Kom alla-rörelsens målsättnigar. Vad jag vet torde åtminstone seniorerna och ungdomarna i församlingen ställa upp egna kandidater – ifall de inte ställer upp egna listor, vem vet? Och visst är det viktigt att olika delar av församlingen också blir representerade, fast inte nödvändigtvis enligt de gamla församlingsgränserna.

Varför förstår jag inte predikan?

2010-08-09T13:19:00.006+03:00

Det här inlägget skriver jag både i egenskap av församlingsmedlem och från positionen som aktiv valarbetare.

En sak som irriterar mig när jag går i kyrkan är att det sällan är en predikan som jag känner att är riktad till mig. Jag njuter av liturgin som är vilsam, men väntar mig att få något ut av predikan, någon tanke eller idé som kan nära mig under närmaste veckan. Jag vill lyssna på predikan och jag vill förstå den. Jag spetsar öronen och koncentrerar mig på att lyssna. Jag har en politices magister examen och anser mig inte vara alltför mycket bakom flötet. Ändå är det svårt att hålla sig fokuserad efter de första 10 minutrarna. Och när predikan efter 20 minuter fortsätter med att ge sig in på att förklara den fjärde eller femte poängen, så önskar jag bara att det skulle ta slut. Det verkar som om predikan är riktad mer till en teologkollega än till mig. Är det då mig det är fel på eller kan det vara predikanten?

Språket är ett enormt viktigt redskap för de som arbetar i församling och kyrka. Utmaningen är att kommunicera kyrkans budskap så att dagens sekulariserade människor känner att det har relevans i deras eget liv. Då budskapet känns betydelsefullt ger det trovärdighet åt avsändaren.

Vad har då detta att göra med församlingsvalet? Jo, de som är med i församlingens förtroenderorgan är en viktig länk mellan församlingsmedlemmarna och de anställda i församlingen. Enligt demokratiska principer är deras främsta uppgift är att verka som representant för gemene församlingsmedlem. Deras uppdrag är att inhämta tankar och åsikter från gräsrotsnivå och sedan låta dessa tankar och åsikter komma till uttryck i beslutsfattandet som gäller hela församlingen. Som förtroendevalda har man t.ex. inflytande över verksamhetsplaner, anställningar och budgetmedel för personalutbildning.

Det behövs alltså ambassadörer för gräsrotsnivåns åsikter. Studerande, hemmamammor eller –pappor, butikskassor, städare, sjukskötare, ingenjörer, direktörer och pensionärer samt alla andra, nu är det dags att lägga två strån i kors. Allas åsikter behövs för att forma framtidens kyrka. Ställ upp i valet!

Församlingen behöver beslutsfattare av olika åldrar, olika kön och med olika bakgrund.

Vi har en fantastisk möjlighet!

2010-08-05T09:35:00.003+03:00

Jag ser fram emot församlings-valet. Jag är inspirerad att börja!

Ofta tänker vi oss kanske försam-lingsval som rätt opersonliga, byråkratiska och oinspirerande. Det kan vara svårt att få tillräckligt av församlingens medlemmar intresserade att ställa upp som kandidater. Om det blir val väljer få församlingsmedlemmar att rösta och om de gör det har de svårt att veta vad de olika kandidaterna står för. Dessa är naturligtvis stora utmaningar som man möter vid varje församlingsval. Men trots dessa utmaningar är jag inspirerad.

Församlingsvalet är en fantastisk möjlighet! Ofta glömmer både församlings-anställda och församlingsmedlemmar det. Vi fastnar i yttre ting likt de jag nämnde ovan istället för att låta oss bli inspirerade av församlingsvalet. Låt oss därför se församlingsvalet som en chans att samla alla kyrkans medlemmar för att gemensamt forma den. Låt det bli ett tillfälle då alla erbjuds möjlighet att bidra till den kyrkliga gemenskapen, oberoende hur aktiv eller icke-aktiv man tidigare varit i församlingen. Vi, både anställda och medlemmar i en församling, behöver visa att församlingsvalet är en möjlighet för alla att vara med och påverka. Vi behöver inse att det är en möjlighet att nå de medlemmar som vi normalt inte kan nå.

Vi har alltså en fantastisk möjlighet att göra detta val till ett storslaget vittne för kyrkans heliga gemenskap. Möjligheten finns, men finns inspirationen?

Jag går hoppfullt in i denna höst. Jag tror innerligt att många vill påverka i kyrkan och vara en levande del av den gemenskapen. Jag tror att kyrkans anställda och medlemmar vill vara en del av denna spännande processen. För egen del är det ett sant nöje att få jobba med valet denna höst.

Jag är inspirerad att börja. Hur är det med dig?

Vad berör det mig?!

2010-08-04T14:56:00.006+03:00

Bloggar, affischer och videosnuttar. Pinsar i regnbågens alla färger. ”Ställ upp som kandidat”, ”lägg två strån i kors” och ”rösta, rösta, rösta”. Brist på synlighet för församlingsvalen 2010 borde det inte vara. Bra så.

Men det räcker inte. Nu vet jag att det blir val men vad får mig att bli engagerad? Vad får mig att på min fritid prata församling eller att en söndag morgon i november-slaskväder-på-farsdag-och-allt kravla fram till vallokalen (när jag nu ändå glömde förhandsrösta!). Vad berör det mig?!

Förra veckan utmanades deltagarna på familjelägret i Pieksämäki med denna fråga. Vad motiverar dem att ställa upp som kandidat eller vad får dem att rösta? Här kommer svaren (något redigerade).

”Jag skulle ställa upp som kandidat för att påverka församlingens verksamhet. Jag skulle rösta för att få in personer som vill göra något, som vill påverka.”
”Församlingen/kyrkan bygger på Bibeln. Dagens människor försöker göra kyrkan mera lik samhället. Det är viktigt att rösta för då har man en chans att påverka framtiden.”
”Jag har suttit i gemensamma kyrkofullmäktige i två perioder. Det är viktigt att alla drar sitt strå till stacken och är med och påverkar.”
”Varför inte?”
”Om du vill påverka vad som händer dig själv och din närmiljö. Ställ upp eller uppmana någon annan att ställa upp i församlingsvalet. Och se till att du själv röstar!”
”Tänker rösta. Det är ett ansvar! Din röst är viktig!”
”Så att inte vem som helst bestämmer i församlingarna.”
”För att se till att rätt saker händer.”
”För att jag vill påverka, Guds vilja ska få ske. För att få in en kandidat som har rätta värderingar”.
”Aktivera sig, påminna sig om allt vad man får som församlingsmedlem. Påverka istället för att klaga”.
”Det är viktigt att påverka församlingens framtid.”
”För att det skall vara rättvist och så att man får känna att man kan påverka valen.”
”Det är viktigt arbete! Det är ju självklart.”
”De viktigaste besluten fattas av församlingsrådet, därför är det viktigt att posterna besitts av ansvarstagande personer”
”Det är ett enkelt sätt att påverka vad som sker i församlingen”
”Jag skulle ställa upp för att sänka medelåldern i fullmäktige från 70 till 69. Och för att ungdomarna ska få en röst i församlingen.”

Jag då. Vad berör det mig? Varför skulle jag engagera mig? Joo, för att jag har en eller två idéer till aktiviteter för min hemförsamling. För att jag alltför ofta hör mig själv klaga på hur saker och ting ”borde” göras. För att jag anser att det behövs förnyelse. Och för att jag helt enkelt som församlingsmedlem har ett ansvar. Därför.

Rösta för första gången

2010-08-04T11:38:00.004+03:00

I år är det första gången jag har möjlighet att rösta i församlingsvalet, då jag fyllt 16 år. Det känns lite nervöst, man känner ju sig helt ny i det här. Vad är det här? Varför skall jag rösta? På vilket sätt påverkar det mig? De här är frågor som troligen snurrar i många av våra huvuden. Vi som ska få rösta första gången.

Förra sommaren blev jag konfirmerad. Fastställde att "ja, jag vill höra till församlingen". Fast jag personligen inte är aktiv inom församlingen i min kommun, hör jag ändå till församlingen och de beslut som fattas kommer att påverka mig. Så genom att rösta har jag möjlighet att välja en kandidat som står för mina åsikter, det jag vill ha fram inom församlingen och som troligen kommer att fatta sådana beslut som jag gillar. Därför är jag glad över möjligheten att få rösta. Nu kan jag påverka!

Kom alla med i församlingsvalet

2010-07-30T06:36:00.001+03:00

Jag har engagerat mig i församlingsvalet, därför att kyrkan och min församling, Johannes i Helsingfors, är viktiga för mig och för att jag vill vara med och utveckla dem så att de bättre motsvarar min uppfattning om Kristi kyrka i vår tid.

Ett problem i församlingsvalet är att det har varit svårt för väljarna att veta vad de olika kandidaterna och listorna står för. Listornas deviser har ofta varit mycket allmänt formulerade. Det har lett till att de listor som ställts upp på partipolitisk grund har fått mest publicitet. Ibland har listor också ställts upp av partier utan att redovisa det. I vissa församlingar har väckelserörelser ställt upp egna listor eller kandidater.

Sedan 2006 har rörelsen Kom alla på finskt håll i församlingsvalet framträtt med inomkyrkliga målsättningar som jag omfattat. Jag har gått med i aktionsgruppen för rörelsen och är dess kontaktperson i Borgå stift. Det vore bra om också andra grupperingar, både inomkyrkliga och sådana som ställs upp av partier, öppet skulle deklarera vad de står för.

Kom alla vill en mera jämlik och rättvis kyrka. Den vill en kyrka som inte diskriminerar kvinnliga präster, sexuella minoriteter eller några andra. Den vill en kyrka som lever enligt kärleken till nästan och arbetar för de svagaste i Finland och runtom i världen.

Rörelsens program finns, också på svenska, på webbplatsen www.tulkaakaikki.net. Där kan också den som så önskar skriva under programmet.

I församlingsvalet 2006 deltog Kom alla i några församlingar med egna listor. I andra församlingar berättade enskilda kandidater på samlingslistor att de företräder rörelsens målsättningar. Kandidater och listor som så önskar kan presentera sig på webbplatsen.

År 2006 ställde 266 kandidater för Kom alla upp på listor i 77 församlingar. Av rörelsens kandidater invaldes 110 personer i 52 församlingar. I många församlingar är företrädare för Kom alla den största gruppen. Dessa förtroendevalda röstade också in reformvilliga ombud i kyrkomötet och stiftsfullmäktige. I kyrkomötet verkar en aktiv reformvillig grupp som har sammankallats av företrädare för Kom alla. Också kyrkomötesombud från Borgå stift har deltagit i dessa samlingar.

Bland dem som har undertecknat programmet för Kom alla finns cirka 40 personer i Borgå stift, från Borgå till Karleby. Några av dem är förtroendevalda i sina församlingar, men mig veterligen har ingen kandidat eller lista i stiftet hittills offentligt företrätt Kom alla. Vem blir den första? Jag har själv lovat delta i en valmansförening för en samlingslista i Johannes församling och hoppas få med kandidater för Kom alla på den listan.